Att köpa ett fritidshus är för många en efterlängtad dröm. Samtidigt är det ett av de större ekonomiska beslut en privatperson kan fatta. Förutom själva köpeskillingen tillkommer löpande kostnader, skatter och underhåll – men också möjligheter till värdeutveckling och intäkter genom uthyrning. Frågan är därför om ett fritidshus främst är en livsstilsinvestering eller ett ekonomiskt klokt val.

I denna artikel går vi igenom hur köp och ägande av nytt eller äldre fritidshus påverkar privatekonomin och vilka faktorer som är viktiga att räkna på innan köp.

Bygga nytt fritidshus – kan vara ekonomiskt smartare

För vissa köpare kan det vara mer ekonomiskt att bygga ett nytt fritidshus än att köpa ett äldre. Äldre fritidshus har ofta ett lägre inköpspris, men kan samtidigt innebära höga och svårförutsägbara kostnader för renovering, energi och underhåll.

Ett nybyggt fritidshus ger flera ekonomiska fördelar:

• Lägre underhållskostnader under de första åren

• Bättre energieffektivitet, vilket minskar driftkostnader

• Möjlighet att anpassa storlek och standard efter budget

• Färre oväntade reparationer, särskilt relaterade till fukt, el och VVS

Nyproduktion uppfyller dagens byggkrav och energistandarder, vilket kan ge betydande besparingar på uppvärmning jämfört med äldre fritidshus som ofta saknar modern isolering.

Ekonomisk jämförelse: nytt vs äldre fritidshus

Även om ett nybyggt fritidshus ofta har ett högre initialt pris, kan den totala kostnaden över tid bli lägre. Renoveringsbehov i äldre hus – såsom tak, grund, avlopp eller elinstallationer – kan snabbt uppgå till hundratusentals kronor.

Vid nybyggnation får köparen:

• bättre kontroll över totalkostnaden från start

• möjlighet att välja material och tekniska lösningar med låg driftkostnad

• ofta lägre försäkringspremier tack vare modern standard

Ur ett investeringsperspektiv kan ett nytt fritidshus också vara mer attraktivt på andrahandsmarknaden, särskilt i områden där efterfrågan på moderna och lättskötta fritidsboenden är hög.

Vad kostar det att äga ett fritidshus?

Utöver inköpspriset tillkommer flera löpande kostnader som ofta underskattas. Exempel på vanliga utgifter är:

• Fastighetsavgift (kommunal)

• Driftkostnader: el, vatten, avlopp, sophämtning och försäkring

• Underhåll och reparationer

• Väg- och samfällighetsavgifter

• Resekostnader till och från fastigheten

Ett enklare fritidshus kan ha årliga kostnader på 20 000–40 000 kronor, medan ett mer påkostat hus med el, vatten och uppvärmning ofta hamnar betydligt högre. För många hushåll innebär detta en tydlig påverkan på den disponibla inkomsten.

Finansiering och räntans betydelse

De flesta fritidshus finansieras med bolån, ofta med något högre kontantinsats än för permanentboende. Räntenivån har stor betydelse för den totala kostnaden, särskilt eftersom fritidshus sällan prioriteras i hushållsbudgeten på samma sätt som den egna bostaden.

Vid högre räntor ökar kraven på marginaler i ekonomin. Ett fritidshus bör därför ses som ett långsiktigt åtagande där räntekänsligheten måste analyseras noggrant innan köp.

Värdeutveckling – inte garanterad

Under perioder med låga räntor har priserna på fritidshus stigit kraftigt, särskilt i attraktiva kust- och fjällområden. Samtidigt är värdeutvecklingen mer osäker än för permanentbostäder.

Faktorer som påverkar värdet är bland annat:

• Läge och tillgänglighet

• Infrastruktur och service i området

• Möjlighet till åretruntboende

• Kommunala planer och regler

I mer avlägsna områden kan värdeutvecklingen vara svag eller till och med negativ, vilket gör fritidshuset till en sämre renodlad investering.

Uthyrning – möjlig intäkt och skatteeffekter

Många fritidshusägare väljer att hyra ut sitt boende delar av året, ofta via plattformar som Airbnb, Blocket eller direkt till bekanta. Förutom att huset används mer kan uthyrning ge betydande intäkter som hjälper till att täcka kostnader för drift, underhåll och finansiering.

Sverige tillämpar särskilda skatteregler för privat uthyrning av fritidshus. För inkomster som uppstår vid korttids- eller säsongsuthyrning gäller följande:

Grundavdrag och schablonavdrag

• Schablonavdrag 40 000 kr per år
Du får automatiskt ett schablonavdrag på 40 000 kronor per år på hyresintäkter från varje fritidshus som du hyr ut. Detta innebär att de första 40 000 kronorna i intäkter normalt inte beskattas.

• Extra avdrag 20 % av intäkterna
Utöver schablonavdraget får du dra av 20 procent av hyresintäkterna efter schablonavdraget — en förenklad kostnadsersättning som inte kräver specifika kvitton.

Totalt kan detta alltså innebära stora skattefördelar för privat uthyrning.

Exempel på skatt vid uthyrning

Anta att du hyr ut ditt fritidshus för 100 000 kr per år:

• Schablonavdrag: –40 000 kr

• Resterande belopp: 60 000 kr

• 20 % avdrag på det resterande: –12 000 kr

• Kvar att beskatta: 48 000 kr

• Skatt (30 % kapitalinkomstskatt): ca 14 400 kr

Kvar efter skatt: 85 600 kr netto av dina 100 000 kr i hyresintäkter.

Detta visar hur de generösa standardavdragen gör att en stor del av intäkterna i praktiken är kvar som nettovinster efter skatt.

Praktiska tips

• Planera uthyrningen säsongsvis: Under sommaren och semesterperioder är efterfrågan som högst, vilket ger bäst intäkter.

• Jämför plattformar: Airbnb, Booking och Blocket kan ge olika inkomster och avgifter – räkna på vilken som passar din marknad bäst.

• Ta hänsyn till försäkring: Kontrollera att din hemförsäkring eller fritidshusförsäkring täcker uthyrning, annars behöver du kompletterande skydd.

Underhåll – avgörande för ekonomin

Ett fritidshus som inte används året runt kräver ofta mer underhåll än man tror. Fukt, kyla och bristande uppvärmning kan leda till skador som blir kostsamma att åtgärda.

Regelbundet underhåll och förebyggande åtgärder:

• minskar risken för oväntade reparationer

• skyddar fastighetens värde

• gör huset mer attraktivt vid försäljning eller uthyrning

Ur ett ekonomiskt perspektiv är löpande underhåll nästan alltid billigare än akuta åtgärder.

Ett fritidshus är sällan en investering enbart driven av avkastning. För de flesta är det en kombination av livsstil, trygghet och långsiktigt ägande. Med rätt kalkyl, realistiska förväntningar och kontroll på kostnader kan ett fritidshus vara ekonomiskt hållbart – men det kräver planering.

För den som ser över hela sin ekonomi, räknar på räntor, drift och underhåll samt eventuella hyresintäkter, blir beslutet betydligt tryggare. Som alltid gäller: ett informerat val är det mest lönsamma.