Styrräntan och centralbanken

Styrräntan och centralbanken

Den ränta som centralbanker, till exempel Riksbanken, tar ut för sina kortsiktiga lån till bankerna kallas för styrränta. Med hjälp av styrräntan kan centralbanken reglera hur mycket pengar som finns i omlopp i samhället. En centralbank använder styrräntan för att påverka den ekonomiska tillväxten och inflationen.

Ekonomisk tillväxt

Om ekonomin håller på att bli överhettad kan centralbanken gradvis höja styrräntan. Det har en avkylande effekt på ekonomin av flera skäl. När räntan höjs innebär det per automatik att avkastningen på riskfria placeringar (det vill säga räntepapper) ökar. Aktier och andra mer riskfyllda investeringar blir då mindre attraktiva. Följaktligen minskar efterfrågan och ekonomin kyls av.

Höjda räntor gör också att det blir dyrare att låna pengar. Eftersom många investeringar drivs av tillgången till kapital via lånemarknaden innebär en högre ränta att mängden investeringar minskar. Det blir helt enkelt dyrare att investera.

Det omvända händer om ekonomin går trögt eller drabbas av recession. Då kan centralbankerna sänka styrräntan för att stimulera tillväxt och återhämtning.

Inflation

Styrräntan påverkar inflationen via den så kallade transmissionsmekanismen. Inflation inträffar då penningmängden ökar snabbare än utbudet av tjänster och varor. På motsvarande sätt kan det bli inflation om utbudet av tjänster och varor minskar snabbare än vad penningmängden minskar.

Om det blir inflation i ett land kan centralbanken höja styrräntan för att motverka inflationen. Det finns flera orsaker till varför styrräntan påverkar inflationen. Bland annan genom att växelkursen stärks och genom att lån och krediter blir dyrare, vilket leder till mindre konsumtion.

Styrräntan i Sverige

Riksbanken är Sveriges centralbank. Den typ av styrränta som Riksbanken använder kallas för reporäntan. Denna benämning kommer från engelskans ”repurchasing agreement”, det vill säga återköpsavtal.

När Riksbanken lånar ut pengar till bankerna köper den så kallade repor. Efter ett tag säljs reporna tillbaks till bankerna med pålagd ränta. Bankerna kan även sätta in pengar hos Riksbanken och då gäller det omvända.

När en bank sätter in pengar hos Riksbanken över natten är räntan 0,75 procentenheter under reporäntan. När en bank istället lånar pengar av Riksbanken är räntan 0,75 procentenheter över reporäntan.

Eftersom marknadsräntorna påverkas direkt av reporäntan kallas denna ränta även för styrräntan.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *